Det är så synd att du är en stor idiot.


Mjuka morgonläppar och sol i ögonen

ida lovisa rudolfsson
Idag hoppar jag hoppsasteg och springer med armarna utsträckta till hög musik över ängarna.
.

Vi går i cirklar


skriv mig någonting vackert


Hjärtekross
Jag lever och frodas
Från anteckningsboken










.

Vintervit, min längtan


Mars är den värsta månaden

Sånt här skulle jag vilja kunna göra
Lorelei




På repeat
Ja ja good for you
Lite hälsotips
Jag är så uttråkad att jag vill kräkas
Vi ve va
Jag undrar när orden inte blev tillräckliga för att hålla sig mellan pärmarna i mina dagböcker. Det är december och jag längtar efter snö när tusenskönorna fortfarande blommar och de talar om ett pollenutbrott lagom till jul. Det känns inte normalt. Det är söndag och jag klarar fortfarande inte riktigt av dem oavsett om de liknar alla dagar i veckan mer här då jag inte byter plats. Jag längtar hem för första gången på länge. Inte för att det är dåligt här, inte alls. Men jag saknar mark som jag vet hur den ter sig. Eller hur den inte gör det.

Béatrice Alemagna

x

x

Béatrice Alemagna

x

x
Lite krasst sådär men här är mitt bidrag till konstnatten
Jag ska bygga en koja under trappan i konstens hus dit man kan krypa in, lägga sig på golvet och förhoppningsvis kunna se den här i taket
Han drömmer bara mardrömmar


Jag har vaknat i skogen utan att ha en aning om var jag är
Det ligger glaspärlor över hela mitt golv, himlen mörknade vid kl. 16 och jag har inte tagit mig för någonting vettigt idag. Jag har handlat och redigerat ihop en film till min och Agnes framtids ära om björnar och blommor och min nuvarande idesömn med diverse underliga drömmar.
Ordbajseri och försök att fånga en känsla
"Foga samman flera rörelsefaser, vrid och vecka kroppen. Jaget försöker i en spasm fly genom sina egna öppningar. En anorganisk kropp genomkorsad av intensiteter, resistent mot helhet, Jag utgör ett statiskt duplikat. Rörelsebilder är bildmedvetanden. En skenbar upplevelse av flöde. Vår motoriska delaktighet i det inre och yttre. Ljusets funktion. Som att uppleva förlusten av närvaron som nödvändigt för närvaron själv. Den ontologiska plånboken. Kinematografisk film är 'det utsägbara i tyngder', 'förspråkligande bilder' och 'tecken på liv'. Försöken att isolera och spola fram och tillbaka konstruktionen. Tidens funktion är representationen utan att flytta rummet. Det är meningslöst. Verktyg kommer in i bilden och tvättar den ren och tvättar sedan sig själva rena. Det är meningslöst."
Peder Alexis Olsson, Tändstickor
Peder Alexis Olsson, Tändstickor