Dagar i bilder, dagar i ord
Känns som att jag stannar av i den här outtömliga tröttheten. Vill resa. Kommer resa. Vet inte hur det ska lösa sig med pengar men på något sätt går det alltid. Sätter tron till solsken, saknadsvänner, skrivandet. Längtar till ledighet. Till efterlängtade.
Det finns någonting vasst i ovissheten.
Så länge stjärnorna lyser över oss
Krockar, kyla och kakkras till trots - hade den finaste helgen på länge med bästa brudarna i Hyssna
Saknaden
1:a advent, söndag, det skymmer
När världen ter sig vackrare genom ett instagram-filter och vi blir erbjudna hus med sneda tak och virrig planlösning men oron tar över lyckan. När halsen tjocknar och näsan täpps igen. När jag längtar men inte vet om jag längtar för längtandets skull. När vi hittar högar med kläder och dricker glögg och vaknar till tända ljus och jag vill ha jul och jag vill ha kärleken och jag vill ha tiden som aldrig räcker till och nu är det december och mina läppar fnasar sig och mina tankar snubblar över varandra och kanske är jag bara trött. Kanske blir det mörkt för tidigt. Kanske saknar jag för många. Kanske borde jag bara..