The Sparrow and the Medicine
Tack
En dörr emellan allt det andra
Mina dagar och nätter flyter ihop. Jag kan inte riktigt skilja på vad som är verklighet och vad som är drömmar. Vaknar till och från och kan inte säga vad som har hänt och vad som inte har det. Kafkastämning. Anklagad. Kanske med rätta. Kanske inte.
Utkast: Sept. 26, 2010
Bomber över Stockholm. De säljer ut oss. Prismärker dina tankar. Köper känslor på lösvikt
och allt blir så banalt
med kravmärkta äpplen, gröna bananer och fruktan för 29kr/kg
En smak av mandelkubb. Tryggheten i mormors famn
i en fabrikstillverkad cigarett mellan mina läppar
Så mycket gatusten. Gränder som inte leder någon vart
och och och
ingenting av det som jag vill få fram
Ännu en kopp kaffe.
Tredje cigaretten i rad.
Tänderna gulnar. Vissnar i takt med löven.
Det blir höst, det blir höst, det blir höst.
Det är så många som talar om förruttnelsen. Om hur döden lägger tunna fingrar
över ansikte, bröstkorg, skulderblad
Det vet jag redan.
Låter mig lura mig själv att jag har kontrollen. Placerar ut dess fingrar på erogena zoner. Vid käklinjen, solarplexus, knävecken. Låter de leka längs ryggraden, fastna i mitt hår.
Mina händer skakar för att jag låter dem. Det är inte livet. Det är jag.
Drar henne långt ned i lungorna. Lämnar en svag doft av bränt hår. Lägger sig som en seg hinna i strupen.
slem
saliv
sinnesfragment
Intalar mig att kaoset består
bara jag låter det
så jag kan finna lite tröst i att skära ut de vackra delarna. Sortera och kategorisera de ord som inte värker
då hon kryper in i mig.
Sprider sig genom kapillärerna ut i blodet. Placerar sig likt ett foster tätt intill aortan. Hindrar blodflödet. Pressar lungväggarna tätare ihop. Nio månaders väntetid
Sprider sig genom kapillärerna ut i blodet. Placerar sig likt ett foster tätt intill aortan. Hindrar blodflödet. Pressar lungväggarna tätare ihop. Nio månaders väntetid
innan vi kan föda några beslut
Allting jag trott mig avslutat i takt med höstens intrång kommer tillbaka
angriper mig med förnyad kraft
kan inte gå
bara springa
Jag testar mig själv och andra. Andas hackigt. Finner inga mellanvägar, springer bara rakt fram. Drar upp armarna. Skyddande ansikte, integritet, galenskap. Döljer alla anletsdrag. Finner dig i mina tankebanor. Gömd i väntan på en läglig överfallssituation. Retirerar. Återkallar alla mina trupper.
Och det skrämmer mig hur snabbt mina känslor skiftar, byter färg och betydelse.
Hon kommer oinbjuden klockan tre på natten. Åker över hela staden. Med allt det jag vill. River upp och plattar till. Knyter upp lösa trådar i natten. Lurar ur mig ord som jag begravt. Suger upp min stolthet. Lämnar mig med huvudvärk och ett lätt illamående.
Äckel.
Från åskådarbänken ter sig allting så komiskt
En fars i tjugo delar
och jag kan inte göra annat än att skratta rått
skaka lite medlidsamt på huvudet
Luften lägger sig grå över Stockholm.
Bombhot.
Förintelse.
Tillfällig panik
Purify the colors, purify my mind
Allt jag behöver är lite resonans
Hon har retoriken som får folk på fall. Konsten att tala som jag alltid avundats. Konsten att etsa sig fast. Som små små glasbitar under linningen. Den där stenen i skon. Det konstanta surrandet i huvudet. Min egen tinnitus. Skapad av ljudvågor som jag själv satt igång, reflekterade genom alla de ryggar jag ständigt förväxlar med hennes. Hon säger ändå aldrig någonting nytt. Varför ska hon när hon har en sådan fallenhet för att mima?
Ljud kan inte fortplantas alls i vakuum
Och jag läser texter om mig själv som någon annan skrivit. Tio, tjugo, trettio sidor om en person jag inte kan se.
Ljud kan inte fortplantas alls i vakuum
Och jag läser texter om mig själv som någon annan skrivit. Tio, tjugo, trettio sidor om en person jag inte kan se.
Flykt Flykt Flykt
Aix-en-Provence, April 2010
och jag var totalt lycklig
Ett franskt leverne skulle jag inte säga nej till just nu. Om man bara kunde skippa Sarcozy då.
Blue Monday - I dubbel bemärkelse
Idag stod det 16 limosiner utanför min skola när jag gick därifrån. Jag tog bussen därifrån och skrek ut min frustration på stockholms gator och torg med magen värkandes efter gårdagens förtvivlan och hemmajäst rosévin från valvakan i Bandhagen. Det är vackert att så många människor kan samlas så snabbt efter ett valresultat som släpar oss tillbaka till 30-talet. Vackert att få sjunga med tusen och åter tusen människor i kör om någonting man brinner för. Vackert att få gå genom stockholm medan mörkret faller och trots allt få känna lite hopp.
Kedjerökning och rödvin
Och jag drömmer så underliga saker nu för tiden. Alla mina nätter skulle kunna sammanfattas i en Fever Ray låt. Alla mina dagar i dammet som växer i hörnen av mitt överbelamrade rum. Jag kan inte skriva längre, jag kan inte läsa längre, jag kan inte sjunga längre, jag kan inte spela längre, jag kan inte lyssna längre, jag kan inte dansa längre, jag kan inte känna längre.
* * *
I dag röstade jag för första gången. Även fast jag inte har så mycket hopp.
För ett tag sedan drömde jag att jag satt fast i tunnelbanan, där alliansen hade begått en terrorkupp. Det låg bomber på spåret och Jan Björklund sprang runt och drog ut människor med vita t-shirtar ur folkhoperna. Tvingade dem lägga sig på rälsen. Avrättade dem med nackskott.
Nu tror jag väl inte direkt att det är så det kommer bli om borgarna vinner, men ännu ett grått lager över Sverige, det orkar jag nog inte riktigt med.
Vi kan ju fortfarande andas
Ibland blir man trött. Ibland kan det vara för att det är tisdag. Ibland kan det vara för att man är utled dramatik. Ibland kan det vara för att man har blivit jagad över centralstationen under helgen. Ibland kan det vara för att det snart är val och man börjar tappa hoppet och ibland kan det vara för att man blir tilldelad en tidning som menar att miljörörelsen inte är en folkrörelse och att
"WWF, som i Sverige leds av vår genom inavel utvalda kung, startades av prins Bernhard, som var en SS-man (aktiv nazist) (...) som bland annat i en intervju 1988 för tyska nyhetsbyrån DPA gjorde följande uttalande om sina mål i livet: 'om jag reinkarneras skulle jag vilja komma tillbaka som ett dödligt virus - för att bidraga något till att avhjälpa överbefolkningen'. Vi har grundligt dokumenterat miljörörelsens rötter i rasbiologins träskmarker. Nästa avsnitt: Tänk långsiktigt: Rymdkolonisering" (EPA).
Det enda man kan göra då är att dricka ohälsosamt mycket te, äta bullar och se på innehållslösa, tröstande filmer. Typ Miss Secret Agent II.
"WWF, som i Sverige leds av vår genom inavel utvalda kung, startades av prins Bernhard, som var en SS-man (aktiv nazist) (...) som bland annat i en intervju 1988 för tyska nyhetsbyrån DPA gjorde följande uttalande om sina mål i livet: 'om jag reinkarneras skulle jag vilja komma tillbaka som ett dödligt virus - för att bidraga något till att avhjälpa överbefolkningen'. Vi har grundligt dokumenterat miljörörelsens rötter i rasbiologins träskmarker. Nästa avsnitt: Tänk långsiktigt: Rymdkolonisering" (EPA).
Det enda man kan göra då är att dricka ohälsosamt mycket te, äta bullar och se på innehållslösa, tröstande filmer. Typ Miss Secret Agent II.
You speak of Love, but I've never heard of her
Lite kärlek från Livsverkstan
Sjukdag 3
Idag har jag haft så tråkigt att jag har gjort två filmversioner av hur tråkigt jag haft. De är egentligen likadana och lika dåliga, bara att en är en Beck "hiphop-variant" ehhee..
Annars så viker jag papperssvalor i diverse bemärkelser med bröstsmärtor, lätt illamående och hjärtklappning.
Annars så viker jag papperssvalor i diverse bemärkelser med bröstsmärtor, lätt illamående och hjärtklappning.
Skivomslagsmaskerad
höhö
Strawberry fields forever
Rödön, Juli 2010
Tryggheten jag längtar till just nu
Det är rätt skrämmande hur du fortfarande lyckas bringa mig ur balans. Även fast jag var säker på att det var annorlunda nu och säker på att jag inte såg dig på samma sätt längre. Det gör jag inte. Men jag är rätt trött på spel, jag har aldrig varit speciellt bra på dem. Jag har alltid varit dålig på att finta och dessutom är jag bollrädd.