De France Avec Amour



I går anlände ett brev från Agnes hela vägen från Frankrike. Jag saknar henne och önskar att jag kunde ligga bredvid henne på sängen i hennes gula rum och kolla på trädgrenarna som stäcker sig mot himlen genom hennes takfönster.

Community Service Announcement





Jag har alltid varit intresserad av kontaktannonser. Att på högst tre meningar sammanfatta hela ens person och lägga ut till allmän beskådning faschinerar mig och jag undrar ibland vad jag skulle skriva själv om jag fann det aktuellt. För ett tag sen började jag samla på kontaktannonser, inte maniskt varje dag utan bara någon gång då jag såg en som fick mig att skratta till, någon som har skippat romantiska middagar och långa promenader och försökt lite extra, på gott eller ont. I början hade jag något projekt om att jag skulle hitta den perfekra partnern till dem via en annan kontaktannons, men det gav jag upp rätt snabbt då det skulle bli ett heltidsarbete. Men det är fortfarande med jägarglimten i ögat jag spanar igenom kontaktannonserna i morgontidningen. Vissa undrar man ju lite vad som försegick i deras huvuden när de skrev annonserna. Som kvinnan som letar en rullstolsbunden, konstintresserad kvinna som ska bo (låsas in?) i hennes hus på gården, eller Emil-killen. Vet han inte att Ida är hans syster? Tur att han inte har någon flaggstång i alla fall...

Cross Your Fingers


Home as a Romanticized Concept Where Everyone Love

För lite bilder, för lite ord, för lite rörelser för att överhuvud taget kunna återge en liten del av den resan jag varit på. Att återgå till ett Stockholmsvakuum i vargavinter och ensamhet känns så overkligt och jag finner mig längta hem. Hem till en plats flera tusen mil bort.

Allting känns bara så fruktansvärt surrealistiskt.

Det finns så mycket som skrämmer mig

Några exempel:
  • Indien - herregud HJÄLP! Ungefär fyra dagar kvar och jag känner mig helt oförberedd!
  • Ormar - saker utan ben ger mig gåshud och borde inte få finnas om jag fick bestämma
  • Den där återkommande svindlande känslan i magen som jag inte riktigt kan placera in i något känslofack
  • Att åren på globala börjar lida mot sitt slut. Det känns helt overkligt, jag trodde nog aldrig riktigt att den dagen skulle komma
  • Att jag spenderade dagen framför MTV i mjukisbyxor medan jag hinkade i mig te i morran-muggen. Tack gode gud att Kajsa och Fredrik kom och räddade mig när jag hade sjunkit så lågt att jag zappade mellan svenska Hollywoodfruar och schlager-special.
  • Svininfluensavaccinet jag preparerat mig med. Det räckte med lokalen med vita väggar, röda draperier och blodbefläckat golv för att jag skulle få panik. Men nu är det i mitt blodomlopp och jag är redo för nya kontinenter. Dock skulle det inte förvåna mig om det växte ut en extra arm snart med tanke på hur mycket jag har sprutat i mig senaste halvåret.
  • Folk som bor under människors sängar. Panik. Hört för mycket historier i guess - blivit paranoid och förväntar mig nästan en inneboende under min säng.
Men allt är väl ändå omhuldat av en blandad skräckförtjusning. Förutom ormarna. Och svininfluensavaccinet. Och säng-psykopaterna. Fy fan.

Once upon a time in New York


Woho en sån där alldeles för lång lista om år 2009

Jag har alltid hatat, eller snarare föraktat, dessa typer av listor. Men nu... moahaha! Jasmin gjorde en så tjusig en så jag vart lockad att övergå till den mörka sidan. Behold the powerful list of 2009! (som förmodligen kommer ligga uppe i högst 2 dygn)

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag har vågat älska och bli älskad, av någon högst oväntad. Jag har haft mitt första riktiga förhållande. Jag har nog aldrig kämpat så mycket som det här året. Jag har avslutat saker på både gott och ont. Jag har besökt nya världsdelar och jag har fått minnen jag inte skulle byta ut för någonting i världen.



2. Höll du några av dina nyårslöften?
Hehe jag hade strukit alla mina nyårslöften då jag aldrig klarar av måsten så man kan väl mer eller mindre säga att jag höll dem. Däremot hade jag några borden som inte riktigt hölls. Det var väl samma som vanligt: sluta röka (men jag har ju faktiskt trappat ned en hel del), motionera mer (uhm, jag cyklade ju faktiskt till skolan 2-3ggr där i höstas. Eco-chic eller hur Felli? Och sen bör ju mina fingrar blivit grymt motionerade av allt trevligt läxskrivande vi sysslat med. Herregud, borde kanske kolla upp om det finns någon finger-building grupp man kan joina) och dricka mindre (men um! Nej jag har ingen ursäkt till varför jag inte höll det bordet. Det har snarare gått åt motsatta hållet nu när det är så många fina människor som har fyllt 18)





3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej, tack och lov om man får säga så. Men en hel del avlägsna. En drös från min hatälskade grundskola lyckades få till det. Grattis till dem.

4. Dog någon som stod dig nära?
Ja det kan man nog säga. Två.

5. Vilka platser besökte du?
Det vart en del. Uppsala, var den första resan jag gjorde i Januari, och det vart starten för ett helt nytt kapitel i mitt liv.



Efter en februariimpuls drog jag, Felli och Amanda till Köpenhamn. Vi sov i anarkistkvarteren, spenderade nätter i karibien lekandes gest-lekar, försökte få upp ett dansgolv på inrökta gubbpubar och blev avgudade på nedklottrade svartklubbar. Jag kommer sent glömma fågeln på R och moose-posen.







I april firade jag och Rebecca tre månader i Prag.





I maj hamnade jag i Vietnam under en kväll med tre vackra kvinnor.



Juni bjöd på kapitalism och det fjärran landet dit så många flydde, likt morfars far: Amerika. Landet vars namn alltid ger en speciell känsla i hela kroppen. Där bodde i vi i en förort där mödrarna stannade hemma, lagade mat och gick på piller, barnen testade nya droger dagligen och whiskeyn dracks ut röda collagepappmuggar.






I juli virrade jag mellan släktträffar, greklandsresor och festivaler. Jag tog mig runt gotland på cykel och
blev bjuden på öl efter öl med Maria medan vi satt i våra solstolar, levde upp till fördommarna om oss och njöt.






Hösten har vandrats genom skogar i Tryresta och dansats genom klubbnätter och vintern slutade i Jämtland.




6. Är det något du saknar år 2009 som du vill ha år 2010?
Moral och självdiciplin skulle nog sitta på sin plats. Och maskerader! Massa maskerader!



7. Vilket datum från år 2009 kommer du alltid att minnas?

Den 8:e januari kommer nog alltid finnas med mig, och den 13:e september likaså vilket förseglar en epok.

8. Vad var din största framgång 2009?
Att våga göra saker jag aldrig gjort förut.

9. Största misstaget?
Det tjänar ingenting till att ångra saker, jag har slutat med det, men nog fanns det en hel del som skulle kunnat göras annorlunda.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Det beror nog helt på vad man menar.


höhö

11. Bästa köpet
En flora-bok och svarta gelpennor.




12. Vad spenderade du mest pengar på?
Kraa.. vill inte tänka på det egentligen men ja: cigg och alkohol. Resor och fika kommer på andra plats men låter helt klart bättre.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Jag blir alltid barnsligt glad av att vara med mina vänner.



(annas bild)



14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2009?
Socker på - Navid Modiri & gudarna, I Thought You Were My Boyfriend - The Magnetic Fields, Halo - Beyoncé, My Moon My Man - Boys Noize remix av Feist, In Our Talons - Bowebirds, Tell It To My Heart - Taylor Dayne och i princip allt med Veronica Maggio, Adele och Santogold.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag tror aldrig jag har varit så glad och så ledsen som detta år.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Suttit i Marias äppelträd, pysslat och.. släppt kontrollen lite kanske.



17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Pluggat muha.. vikt mig, hållt kvar och kanske lite mindre impulser med mitt hår hade nog vart bra..


Nu har jag i alla fall startat ett projekt att bli blond igen. Oavsett förmaningar och suckar. It's gonna happen! Jag hade för kort tid som blondin, jag behöver mer!


18. Hur tillbringar du julen?
I en liten by i jämtland med hela släkten!




19. Blev du kär i år?
Ja.

20. Favoritprogram på TV?
Jag kollar inte på TV men Hype och Ugly Betty är alltid trevligt.

21. Bästa boken du läste i år?
Brott och straff! Men sen så tog den i princip hela året också..

22. Största musikaliska upptäckten?
Spotify haha! Jag älskar den där lilla gröna symbolen som ett nyfött barn.

24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år?

Oj.. kommer verkligen inte ihåg vad jag fick.

25. Något du önskade dig men inte fick?
Nej, men jag fick något som jag verkligen inte önskade mig om man nu kan säga så.

26. Vad gjorde du på din födelsedag?
Vad är väl 19 år? Jag väntar med att fira till min 20:års dag. Då jävlar!

27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Det lönar sig inte att tänka så. Det var ett sjukt spännande och bergochdalbanigt år som inte hade kunnat sett ut på något annat sätt.

28. Hur skulle du beskriva din stil år 2009?
Fattig och hemmagjord.

29. Vad fick dig att må bra?
Vänner, te och kaffe - framförallt det underbara budskapet att kaffe skyddar mot diabetes. Äntligen har jag en ursäkt för den kopiösa mängd kaffe jag häller i mig dagligen!




30. Vilken kändis var du mest sugen på?
Jag är dålig på kändisar men det bör vara Jude Law, Slim Twig, Devandra Banhart och uh jag vet inte.. sångerskan i Crystal Castles för hon är så jävla cool och grymt snygg.

31. Vem saknade du?
Dem jag var utan då jag reste bort eller då dem reste bort.


Jag vet vad hon heter (men jag kallar henne Tess)




Och så smög sig Peter Lemarc's obehagliga stämma in i min jullovsledighet och fäste sig i mitt huvud. Att springa runt och fulnynna på "jag kallar henne tess" i en röd stuga med vita knutar gav dock den perfekta julstämningen.

Sunday sun

Efter ännu en söndag, då jag vill förändra allt och återigen allt, färgades mitt hår i någon obestämd färg. Min arma moder tycker jag ser ut som en golden retriver och kallar mig "gullig hund". Vov vov säger jag åt det.


Ljuset i tunneln är inget tåg

Det snöar! Det snöar! Och i morgon blir det jullov! Herregud, jag skulle inte kunna vara lyckligare!

Morgondaggen övergår i frost

Och mina tankar fryser till is. Du räknar dagar och gratulerar mig för tider som passerat. Det där med världsrymden, livscykler och tidsdimentioner. Jag har aldrig förstått dem. I stället finner mig dansandes till rytmen av dina tårar. Det var ju inte så här det skulle vara, men det var så här det blev. Och det är väl vackert i sig. Jag vill sätta mig i omloppsbana runt månen, jorden, livet. Få lite perspektiv och snurra bort lite av alla dessa världsliga hinder.

Cry me a river x 2



Hur man enligt biologiska och kemiska experter ska hitta en partner


  • 1) Hitta en helt främmande person (på stan, fest, Internet eller dyl.)
  • 2) Avslöja intima detaljer om era liv för varandra under en halvtimmes tid.
  • 3) Stirra sedan djupt in i varandras ögon utan att prata under fyra minuters tid

    (not: dessa tre ovanstående punkter har använts som forskningsmaterial för en brittisk relationspsykolog som bett sina patienter följa detta schema. Många av hans patienter fann efter 34 minuters tid en djup attraktion under experimentet, vilket även ledde till giftermål i ett av fallen.)
Källa

Haha detta känns ju spontant och realistiskt. Genusprojektet tar verkligen bort all spänning och mysitik ur livet när man inser att allting i grunden vilar på biologin. Intressant är det dock. Kanske värt att pröva. Rycka åt sig en främmande person på stan, vräka ur sig sitt livs historia och därefter ställa klockan och enträget stirra den i ögonen i fyra minuter. Voilá - receptet på en framgångsrik kärleksaffär.

10 dagar kvar till jullovet




Bias = Bajs och det är ungefär så omoget och tvärt jag vill avsluta alla mina analyser. Jag vill gå på jullov nu nu nu nu nu men samtidigt är det nästan så att jag önskar att jag kunde få två veckor till i skolan då den nästintill morbida tillströmningen av läxor hindrar några som hellst övriga aktiviteter för tillfället. Min rygg blir sned av alla de böcker jag dagligen konkar omkring på och mina ögon blir rödkantade av datorns blåaktiga sken som möter mitt ansikte ungefär 500ggr mer än vad solen gör. Det är svårt att inte bli lite rädd när jag kallar skolan för hemma och inser att jag tillbringar mer tid där än i mitt riktiga hem. Men tanken på den där dagen när man helt plötsligt står framför två veckor av total frihet är tillräckligt lyckoberusande att för ta sig igenom vad som helst. Och sen ska vi till Indien! Herregud! Ih!

La Valse Des Vieux Os



RSS 2.0