Morgondaggen övergår i frost

Och mina tankar fryser till is. Du räknar dagar och gratulerar mig för tider som passerat. Det där med världsrymden, livscykler och tidsdimentioner. Jag har aldrig förstått dem. I stället finner mig dansandes till rytmen av dina tårar. Det var ju inte så här det skulle vara, men det var så här det blev. Och det är väl vackert i sig. Jag vill sätta mig i omloppsbana runt månen, jorden, livet. Få lite perspektiv och snurra bort lite av alla dessa världsliga hinder.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback