Just a little bit more

Vi skriver fortfarande låtar om dig och jag skriver avskedsbrev till gamla känslor och lyssnar på regnet utanför. Min lever och mina njurar är osams med min kropp och min livsstil. Vitt är en vacker som färg som aldrig passat mig. Det är så lätt att få fläckar, och de syns så tydligt om man gör snedsteg. Det är väl bättre att köra på svart så syns det inte om man spiller ut sin moral. 

Det är dagar som dessa jag alltid känner för att förändra mig själv. Klippa, färga, sy, måla mig till någonting annorlunda. Förra månaden blev det en sidecut. Nu står det en färgförpackning på badrumsskåpet som ser lockande ut. Dessa söndagar. Dessa dagar man vill ändra allt.

Och gårdagen var så himla fin. Jag blir aldrig så glad som när jag är med kollektivet. 11 personer intryckta i min lilla lägenhet, glögg och pepparkakssandwichar - det blir inte så mycket bättre än så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback