How Soon Is Now?
Skål för ungdomen
Löning
Hälsning till Sam
Miniateur
Idag är ännu en dag som jag borde göra en massa saker men väljer att göra någonting helt annat i stället. Min lön har kommit, och det vart till och med mer än vad jag väntade mig. Det är sol ute och fåglarna kvittrar. Människor blir kära och jag sitter och funderar på om jag borde ringa någon som kan rycka upp mig lite, för jag känner mig lite väl sittande. Jag känner mig lite för nere för det här vädret, den här våren, det här livet som är så jävla bra egentligen.
Mål i livet
Bästa kvällen på länge med de finaste människorna i det finaste huset!
Korrekturfel
Fråga mig vad jag är
På helgerna får jag prestationsångest, vill inte att min olediga tid bara ska passera med jobb jobb och sen sova bort lördag- och söndagkvällarna. Jag har tagit det lugnt, druckit vin på mitt rum och tittat på stjärnorna med A, vart på en klassfest med några söta Waldorfkids och suttit och sovit i hästkarusellen på jobbet. Sprang ifrån så fort jag kunde på söndagen för att hinna till Antonias spelning och när jag väl kommer har de precis spelat. Sydde en klänning. Matte på måndagmorgonen. Mådde illa och hjärnan kopplade inte. Lyssnar på Navid Modiri och Gudarna. Det är Navid's röst som lägger en varm arm runt axlarna, det är bara det jag vill lyssna på hela hela tiden just precis nu.
För det
Ordnar sig med lite socker på
Världen den har alltid varit lika grå
Besvikelse följs av besvikelse så
varför inte bara hälla lite socker på
svedimf
www.svedimf.3w.se
Vi gör det här för att vi måste, vi gör det här för att vi kan
Jag var på arbetsintervju idag, jag tror det gick bra, annars är jag ganska nöjd ändå. Jag var en av de 150 st som vart utsållade av över 400 personer att gå vidare till andra intervjun. Jag kanske får sommarjobb där också. Då kommer Doris bli galen, men jag blir ju ganska frusterad på lönen där på skansen aswell.
Photobooth-generationen
Son of a Preacher
Vid den här tiden förra året stod jag och målade bänkar i solen på djurgården åt parkteatern med en lugna-favoriter-lyssnande nazist som först knivhotade mig och sen frågade om mitt nummer. Jag hade svart hår och piercing i underläppen som jag började tröttna på. Det var varmt då och vi kunde sitta ute vid hamnen i solen och röka och jag talade om för honom varför jag inte gillade honom och han varför han inte gillade mig, sen tog vi en cigg till, drog på musiken och målade fem bänkar till var. Gröna. Jag visste inte vad som skulle hända när det jobbet var slut, det återstod att se. Jag drack te eller kaffe med massa mjölk och kände mig låtsasvuxen bland alla inbitna arbetare.
Nu går nästan allt på rutiner. Jag vaknar, går till skolan, möter upp någon eller åker hem, försöker plugga, försöker göra någonting annat, somnar, vaknar, går till skolan, somnar, vaknar, går till jobbet, somnar. Jag är så trött trött trött, jag undrar om det är rutinerna som gör mig så orkeslös. Jag presterar nästan ingenting. Jag har som inte tid. Tar mig inte tid. Orkar inte. Jag mår inte dåligt, jag mår bättre än jag gjort på länge, men jag är så trött. Nu har jag blivit kallad till ännu en arbetsintervju, på konsum den här gången. Jag känner nästan för att ringa upp och säga med snorkig röst till receptionisten "Nej tack du, jag vill minsann inte ha något jobb. Nu ska jag vara ledig och göra saker jag vill. Jag ska vara kreativ och impulsiv och vakna upp ur min svenssondvala. Så ha det bra, vi kommer i alla fall aldrig ses!" Men likväl vet jag att jag kommer infinna mig på Coop Konsum i Bromma kl.14.00 på fredag, med alla mina papper i handen och ett inövat handslag.
E14, Älvsjövägen
Jagmårsåbramederochtråkigafesterochbeskalkoholvägsuppomochomigenutan
minstaproblem
To grow up a cynical writer
Så satt man här, slår död på tiden innan man måste ta bussen, andas, ta färjan, andas, dra kortet, andas, byta om och hålla andan dagen ut. Det känns som om jag går bakåt i utvecklingen på jobbet. Jag blir som aldrig bättre, utan göra bara ännu fler fel. Jag måste prata med Doris om lönen också. Jag är så fruktansvärt dålig på det där. Känns så fel att gå och kräva löneförhöjning när det var 200kr minus i kassan sist jag jobbade och jag mest bara är i vägen. Jag har alltid svårt att kräva saker, sisådär typiskt svenskt som inte vill ta mer plats än den lilla fyrkant den står på. Jag får låna lite mod från Jasmin eller någon på bussen och försöka ta mig i kragen. Får se hur det går.
Vi bara dör ju så mycket hela tiden
Prior (1994, s.156)
Det funkar inget vidare...
Sten
itty bitty kissin'
Fuck fuck fuck. Tvåhundra minus i min kassa, som om dagen inte redan vart tillräckligt jobbig. Jag vet inte om det kommer dras från min lön eller hur det nu ska rättas till men jag fattar verkligen inte hur tvåhundra kronor bara skulle kunna försvinna ur kassan sådär. Det var hälften av det jag hade fått in. Det är sjukt, går inte ihop.
Drack beskt te och åt romrussinglass när jag kom hem. Kände mig som en gammal gubbe. Sydde ännu en kjol som jag aldrig kommer använda. En sån där kjol som en sjuåring skulle kunna drömma om. En prinsesskjol som mamma sa.
Det var länge sen man hörde någonting sånt.
Få tyst på fåglarna
Gårdagen bestod i princip bara av restid. Till Täby för att mata katterna, till Hallunda för att träffa en person jag längtat mig galen efter, från Hallunda till Gubbängen, till Farsta och sen tillbaka igen. Jag tänker så mycket när jag reser, det är därför jag alltid måste ha något i händerna. Satt och skrev maniskt, ritade och läste på alla bussar, tunnelbanor och roslagsbanor.
Det mesta gick väl ganska fel och jag kom med kaffe spillt över magen på mitt vita linne och leriga skor efter att ha vandrat i cirklar för att hitta rätt till Hallunda Riksteater. Men det var värt det. Smet in på kulturdagarna, gick på några workshops och åt mat och fick vara med Agnes. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag har saknat den kvinnan. Hon är den bästa jag vet och jag saknar henne så fruktansvärt mycket redan nu, fastän det bara är lite mer än en månad tills vi syns igen (en evighet en evighet).
Mindmap
Att andas damm.
I morgon ska jag mata katterna, köpa skor, läsa om mentalsjukhus, skriva dikter, leta fina askar, dricka tea med Alex och försöka ta reda på vad den där snubben i Norrlandsguld's reklamen säger när hans kompis blivit upstrålad av ett rymdskepp.
He's an abuser
Take Me To The Water
Det känns som om jag bara går runt och längtar. Hela tiden. Efter allt och ingenting.
Sång till Maria
Hallon, kaffe och vårsol på min balkong med Maria. PLS har startat och vi kommer förändra världen.
Fint besök
Jag tror inte jag fick sådär värst mycket gjort under lovet. Det vart arbete och sjukdom och jag kände mig som en utarbetad 50+are. Sjukdommen har inte riktigt gått över än, och arbetet kommer till helgen.
Fick besök av en valross och bögen från Tillsammans för några dagar sen, vi drack rödvinsglögg och satt och fnissade i min orediga säng. Here they are: