Comeda

Det är någonting som luktar ruttet
Jag kan känna doften
Det är någonting som trycker undan
och gräver gångar med naglarna under mina fötter
Det där kväljande söta i luften
och jag kan knappt andas
eller så gör jag det för mycket

Och jag skulle vilja kunna se mig själv utifrån, analysera situationen och bedömma allting objektivt. Jag vill bryta ned helheten i småbitar och komma fram till en slutsats. Synd bara att allting inte är som en en faktatext på globala gymnasiet. Men så är ju inte livet, tyvärr. Det är på riktigt nu.

Jag har (typ) seriöst gått upp 15kg den senaste månaden. Jag vet inte vad det är med mina matvanor, men helt utan förvarning (okej inte direkt men nästan) sitter jag med någonting sött framför mig. Kanske är det någon som har programerat mitt sinne för att äta upp jorden och dess befolkning, kanske är det att min mammas nya standardreplik har blivit: "titta, det var extrapris på glass, så jag köpte två olika" eller kanske är det för att jag är näst i tronföljd från michellingubben och 'I have to fulfill my duties'. Det finns lika många funderingar som det förmodligen finns svar och nu ska jag ta och göra lite kaffe till min andra skål av romrussin-glass.

I går var en fin dag. Igår var en två-veckorsdag med thaimat, massage, tända ljus, te te te och en cigg för mycket. Jag har sån tur. R hade gjort en "kärleksburk" och skrivit ned allting hon tyckte om hos mig på små lappar och stoppat ned i en glasburk. Och även om den fortfarande luktade saltgurka, som jag har väldigt svårt för, var det något av det finaste jag någonsin fått.

Det går att tolka allting och jag finner metaforer i varenda mening du skriver. Och man kan kanske kalla det besatthet, när du gnager i bakhuvudet och dyker upp i mina drömmar med för fuktiga läppar. Jag vet inte vad det var som hakades fast i mig, letade sig in under mina naglar och bosatte sig någonstans vid min tinning, men klorin och stålull bör kunna få bort det i sinom tid i alla fall.

Bahuba. Försov mig i Boo Gård och missade matte franska och arbetstid på papper jag skulle behöva i hand. Det vart hämtmat och introducering av L-world med Rebecca i stället.

På bussen hem fick jag däremot ett kanska hårt uppvaknande då ett gäng småpojkar pekade mig sakt i ansiktet, skrek "kolla!" och asgarvade då jag steg på bussen. Säger väl endel om min skönhetsstatus för tillfället.

Jag har pluggat matte och läst bibeln. Känner mig otroligt överhelig, folk borde nog tamejtusan tillbe mig! Nejmen duktig känner jag mig må jag säga.

Det finns så mycket sjuka saker i den där best-sellern, incest, barnamord och hämnd. Om man skulle peka ut en bad-guy är det sannerligen gud. Han blir verkligen sur över ingenting den där mannen, favoriserar och är allmänt osympatisk. Men sen har jag ju bara läst ca 20 sidor av de 500 sidor min mammas konfirmationsbibel består av. Han kanske ändrar sig, who knows? Jag väntar med spänning.

oj. tänk vad bra allting är. egentligen.

Uh jag vill kräkas. För mycket ben & jerrys. Ska ringa Jasmin som har vart allt för saknad nununununuuuu

Och vad hände med övertaget? Det var jag som var A och P och hade kontroll över situationen. För jag bryr mig ju inte (för mycket) och jag gråter aldrig (för ofta) framför dig. Och så sitter jag här som en slemmig klump av känslor och det är ju nu jag borde var så jävla lycklig. För det blir nog inte mycket bättre än såhär. Egentligen. I stället väljer jag att gå i barndom och tröstäta ben & jerrys framför tecknade filmer. Jag värker men det kan bero på tröttheten, vädret, colombine, koffeinet, mörkret eller mopsen jeffe som brändes till döds i industriavfall. Fast jag gillar ju inte hundar.

Jag är ett enda virrvarr av känslor och jag vet inte vart jag står mellan komplimanger och facebook-status. Varför letar jag fel när du säger att jag inte har ett enda? Det känns som det är någonting som skaver, mitt i allt fluffigt dunigt och ljusrosa. Kanske är det bara jag som borde klippa ned naglarna, och bort min rädsla.

Svart kaffe. Morgoncigg. Och jag bara ler ler och ler när jag tänker på dig.

Jag är sådär galet trött att jag skulle kunna somna vart som hellst. Jag har befunnit mig i tillräckliga kafkastämningar angående skolan och tänker nog sannerligen ta i tu med det lagom till morgondagen. Om jag kommer upp ur sängen. Tveksamt. Jag behöver te, jag behöver tjocksockar, duntäcket, honung, musik och att få somna bredvid dig. Vi får se om vi tar oss längre än några timmar med tåg innan det mörknar, och jag ska sluta kärlekssvamla jag behöver kaffe.

Jag har seriöst vart sjuk hela december. Framförallt sen jag sade upp mig från dokusåpan "Coop Forum i Västberga". Min mamma har storhandlat på apoteket och jag går för tillfället på tre olika sorters piller som jag inte har någon aning om vad de ska vara bra för. Jag har inte vart utanför dörren eller bytt kläder, vilket är lite halvjobbigt since det har vart mer folk en vanligt hemma hos oss idag än vad det brukar vara under en hel vecka. Jag sitter och käkar Marikas julkolor och har ställt tekannan på ett bord två meter ifrån mig så jag åt minstonne ska få lite motion. he he he. Sunk.