Comeda

Jag har spenderat den senaste halvtimmen med att läsa gamla blogg-inlägg. Det är rätt kul att se hur man förändrats över åren. Eller i mitt fall är det väl snarare hur jag fortfarande är exakt samma person med samma tankar och miniproblem som skaver lite mer än nödvändigt. Jag säger fortfarande att jag är på väg att sluta röka och tror lika blåögt på det som jag gjorde för ett-två år sedan.
 
Förövrigt tror jag jag att jag är lite väl nostalgisk för mitt eget bästa, jag grottar mycket hellre ned mig i gamla minnen än skapar nya. Eller det är väl inte helt sant, men jag tror det är därför jag tycker så mycket om att fota och göra album där jag skriver långa texter till varje foto så jag ska komma ihåg alla minnen, känslor och händelser när minnet sviker.

Uh. Jag kanske borde göra något nyttigt istället för att sitta och sega framför datorn. Typ diska eller sopa lite i köket som är helt nedsmulat och fullt med smutsig disk. Men det är ju så tråkigt. Visserligen har jag konsumkort, dricker överdrivet mycket kaffe, har min dagliga morgoncigg, håller på och målar en lokal jag ska flytta in i och köper mat hem minst en gång i veckan, men jag kommer nog aldrig bli vuxen på riktigt. Jag tror inte det ligger för mig. Jag tror min hjärna slutade utvecklas vid 17. Jag kommer föralltid dega runt i mitt tonårsrum och skriva pubertala låttexter och knapra choklad då jag känner mig deppig och svamla så som jag svamlar nu. Nej nu ska jag ta o göra någonting innan jag beger mig mot Davids födelsedagsfest i fantastiska flemingsberg WOHA!