1:a advent, söndag, det skymmer

När världen ter sig vackrare genom ett instagram-filter och vi blir erbjudna hus med sneda tak och virrig planlösning men oron tar över lyckan. När halsen tjocknar och näsan täpps igen. När jag längtar men inte vet om jag längtar för längtandets skull. När vi hittar högar med kläder och dricker glögg och vaknar till tända ljus och jag vill ha jul och jag vill ha kärleken och jag vill ha tiden som aldrig räcker till och nu är det december och mina läppar fnasar sig och mina tankar snubblar över varandra och kanske är jag bara trött. Kanske blir det mörkt för tidigt. Kanske saknar jag för många. Kanske borde jag bara..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback