No more pirates

På något konstigt litet sätt kan jag sakna att vara tretton. På det sättet att vara okysst men ändå citera "Instant pleasure" på bilddagboken och fastän det enda man ville ha var en pojkvän. Ha svart hår och alldeles för mycket smink. Lyssna på HIM och åka ut till konstiga langare i skogar för att köpa smuggelvodka. Då hela världen fortfarande var koncentrerad till Gubbängen och att skriva jobbiga dikter om ens svarta själ. Eller sakna kanske jag inte kan. Men titta ömt på det på något sätt. Le lite förstående och klappa utvalda minnen på huvudet. Dra in lite av doften av escadaparym och h&mkajal. Tjuvrökning och kareoke på ungdomsgården. Väntan på att bli vuxen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback