Min mor tycker jag är så stilig i mustasch, synd bara att det inte går att fixa naturligt.

Jag kan inte befästa någon kunskap i min hjärnbark. Inte nu inte idag inte denna vecka. Jag har försökt lära mig att det finns två olika typer av hjärtslag, men jag ramlar bara in på snedtankar om händelser som flytt. Det var så fruktansvärt länge sedan mitt slog i takt med hennes nu. Jag hittar tillflykter och bygger imaginära rum. Klär ut mig och låtsas vara någon annan som inte har några måsten. Om jag var man (eller snarare gubbe, vilket jag nog mer kan identifiera mig som) skulle jag kunna heta Leif och ha en strävhårig tax som skulle heta Knut. Jag skulle kunna snusa och ha stora skogsgröna tretorns stövlar. Men förmodligen skulle jag nog vara ungefär som jag är nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback