And a fall from you is a long way down








Det är först nu i efterhand som jag förstår hur naivt det var att tro att det inte skulle hända igen. Det händer alltid igen.
Det är så mycket inom mig som motsätter sig varann.
Jag kan inte inte inte plugga. Det går bara inte, och jag har hur mycket som helst kvar. Jag gräver ned mig i gamla fotografier och letar efter hela meningar.
Kanske te. Kanske sängen. Kanske Afrikas historia.

Sunday morning
only fog on the limbs
I called it again
what do you know
And I filled our days
with cards and gin
You're alight again, my dear

Kommentarer
Postat av: antonia

ack ve, och vad ska vi ta oss till?

önskar. vill. vill inte. varför.



vad denna blogg och denna hanna iallafall förgyller.



tack. fina. pussen.






Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback