Cells
Mitt hår delar sig, ögonfransarna ramlar av, naglarna skivar sig, huden spricker och halsen värker, jag känner mig som ett skepp som gått på grund och långsamt slits sönder av vinden. Med trasiga segel och hål i skrovet tar jag mig ingenstanns. Jag går fortfarande omvägar kring Götgatan 42 och jag ringer aldrig den och den och den fastän jag vill det. Jag fastnar i samma spår som alltid. Jag känner till alla gropar i vägen och de här utslitna skorna passar mig perfekt.
Jag är så trött på det.
Jag är så trött på det.
Kommentarer
Postat av: maria
du är så sjukt bra och så sjukt fin och åå..
palla, det är sånna som dig folk sitter och hatar på string bara för att du är så jävla fin!!
åå
Postat av: Vera
jaaa, vafan hanna. go you!
ps. jag tyckte att "hål i skrevet" riktigt roligt. pervers? jodå.
Postat av: Hanna
HAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHHA SANT! Skrovet heter det ju, dumt dumt haha hål i skrevet. Jag måste säga att jag delar din perversa humor i detta, speciellt roligt när inlägget var så pretto! xD
Trackback