Take that

Jag sitter och jäser här med för mycket engelsk choklad i magen och hör varannan minut någon som misshandlas eller våldtas på tv:n i filmen Jo kollar på. Klarar inte av sånna filmer, mår bara jättedåligt av dem. Vet inte om det pekar på att jag är okulturell och att jag borde skämmas över att jag helst ser på romantiska komedier med Hugh Grant.

Nu är tydligen filmen slut och Jo säger att det var den finaste filmen hon sett på länge. Fint med våldtäckt och misshandel? Fint att se något som gör att ens hjärta halvt slits sönder och får en att apatiskt vilja stirra framför sig och hulka ihopkrupen på vardagsrums golvet? Jag kan självklart se på sorgliga filmer och älska dem, bli berörd och säga att de är bland de bästa filmer jag sett. Jag har bara sällan orken att verkligen sätta mig ned och ta mig igenom dem. För man måste ta sig igenom dem, och det finns så mycket andra saker jag hellre tar mig igenom. Saker som betyder något för mig. Och för att orka det sväljer jag hellre love acctually med hull och hår och får smärre kväljningar från den sötsliskiga smaken än trycker i mig någon fruktansvärd film som hela tiden gör sig påmind med illamående och magont.

Jag gillar rätt bra att vara okulturell, it keeps me happy.

Kommentarer
Postat av: Jasmin

Hihi det är omöjlig att hålla sig borta från choklad.
Grym slutmening också. Låt oss vara okulturella tillsammans! puss


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback